fredag 3 september 2010

ADJEKTIVBERÄTTELSE

Det var en molnig dag. Jag satt i en grön fåtölj och läste en spännande bok om stora elefanter. Plötsligt hörde jag ett knakande ljud. Ljudet fick mig att känna mig alldeles stel. Jag smög upp och tittade mig omkring. Först såg jag ingenting, sen såg jag ingenting alls, men till slut såg jag ett litet, lurvigt djur. Han hade fyra korta ben, ett stort lila huvud och en trubbig svans. Djuret såg på mig.
Nu kände jag mig mycket förvånad och sprang upp på den stora övervåningen i mitt gula hus. Där låste jag den vita dörren och satte på min gamla radio. Den bestämda rösten i radion sa:
– Idag har en liten Valiomar rymt från en exotisk djurpark. Se upp, valiomaren är mycket farlig. Jag förstod genast att det var den lilla valiomaren som jag hade stött på. Jag ringde till djurparken och en liten stund senare kom en tjock djurskötare och hämtade valiomaren. Som hittelön fick jag en fin tavla att hänga upp på min tomma vägg.
Hjälp! Mitt i den mörka natten hörde jag ett ängsligt rop på hjälp. Jag kände igen den starka rösten. Den tillhörde min älskade moster, klantiga Augusta. Hon bor i ett stort hus, bara 50 ynka meter från mig. Ropet fick mig att känna mig alldeles förskräckt och jag rusade iväg för att se efter vad som stod på. Då jag såg bort mot Augustas gröna tomt fick jag se anledningen till det ängsliga ropet. Augusta hängde på en vinglig stege i jämnhöjd med sin stora balkong på övervåningen. Jag undrade givetvis vad hon gjorde där. – Jag skulle upp på det stora taket och sota den sotiga skorstenen när jag råkade snubbla på en lös takpanna och hamnade här! Jag förstod egentligen inte alls hur min klantiga moster kunde ha hamnat på stegen, men jag förstod att hon behövde min betydelsefulla hjälp. Sagt och gjort. Jag tog fem långa kliv, hamnade på Augustas fina tomt och kunde börja den bängliga räddningsauktionen. Ganska snart fick jag ner Augusta på det fuktiga gräset under stegen. Historien fick alltså ett lyckligt slut. Hur det gick med skorstenen? Jo, den fick den duktiga sotaren fixa!

En alldeles vanlig torsdag. Det var en alldeles vanlig, tråkig torsdag. Jag låg i min breda säng och vaknade av att jag drömde en alldeles konstig dröm om mini elefanter och tjocka krokodiler. Min fantomenliknande väckarklocka hade fortfarande inte ringt så jag låg kvar och drog mig lite. Så steg jag upp, åt en ordentlig frukost och gav mig iväg till min nya skola. På vägen hade jag som vanligt sällskap med mina närmaste kompisar, givmilde Lotten och jobbige, men omtänksamma Jonte. Det bästa med torsdagar är att vi har slöjd. Det ämnet tycker jag är så himla roligt. Den här terminen har vi textilslöjd. Jag syr en fluffig kudde och sen ska jag nog virka en gul och blårandig grytlapp, tror jag. Rasterna på skolan tycker jag är ganska roliga. Vi brukar vara på den grusiga fotbollsplanen och spela fotboll.

Adjektivberättelse

Det var en vacker dag. Jag satt i en skön fåtölj och läste en lite bok om stora elefanter. Plötsligt hörde jag ett otäckt ljud. Ljudet fick mig att känna mig alldeles skräckslagen. Jag smög upp och tittade mig omkring. Först såg jag ingenting, sen såg jag ingenting alls, men till slut såg jag ett ,litet gulligt djur. Han hade fyra korta ben, ett stort gulligt huvud och en liten svans. Djuret såg på mig.
Nu kände jag mig mycket lättad och sprang upp på den höga övervåningen i mitt stora hus. Där låste jag den eländiga dörren och satte på min lilla radio. Den pipiga rösten i radion sa:
– Idag har en liten Valiomar rymt från en stor djurpark. Se upp, valiomaren är mycket farlig. Jag förstod genast att det var den lilla valiomaren som jag hade stött på. Jag ringde till djurparken och en kort stund senare kom en slö djurskötare och hämtade valiomaren. Som hittelön fick jag en vacker tavla att hänga upp på min vackra vägg.
Hjälp! Mitt i den mörka natten hörde jag ett svagt rop på hjälp. Jag kände igen den ljusa rösten. Den tillhörde min gamla moster, stora Augusta. Hon bor i ett gammalt hus, bara 50 jobbiga meter från mig. Ropet fick mig att känna mig alldeles stel och jag rusade iväg för att se efter vad som stod på. Då jag såg bort mot Augustas fina tomt fick jag se anledningen till det högljuda ropet. Augusta hängde på en lång stege i jämnhöjd med sin stora balkong på övervåningen. Jag undrade givetvis vad hon gjorde där. – Jag skulle upp på det elandiga taket och sota den förbaskade skorstenen när jag råkade snubbla på en gammal takpanna och hamnade här! Jag förstod egentligen inte alls hur min lilla moster kunde ha hamnat på stegen, men jag förstod att hon behövde min snälla hjälp. Sagt och gjort. Jag tog fem små kliv, hamnade på Augustas stora tomt och kunde börja den jobbiga räddningsauktionen. Ganska snart fick jag ner Augusta på det gröna gräset under stegen. Historien fick alltså ett lyckligt slut. Hur det gick med skorstenen? Jo, den fick den korta sotaren fixa!

En alldeles vanlig torsdag Det var en alldeles vanlig, konstig torsdag. Jag låg i min sköna säng och vaknade av att jag drömde en alldeles underbar dröm om små elefanter och stora krokodiler. Min gammla väckarklocka hade fortfarande inte ringt så jag låg kvar och drog mig lite. Så steg jag upp, åt en ordentlig frukost och gav mig iväg till min skruttiga skola. På vägen hade jag som vanligt sällskap med mina snälla kompisar, lilla Lotten och smala Jonte. Det bästa med torsdagar är att vi har slöjd. Det ämnet tycker jag är så roligt. Den här terminen har vi textilslöjd. Jag syr en stor kudde och sen ska jag nog virka en gullig och söt grytlapp, tror jag. Rasterna på skolan tycker jag är ganska roliga. Vi brukar vara på den stora fotbollsplanen och spela fotboll.

Adjektivberättelse

VIKTOR BRÄNNMARK

Det var en varm dag. Jag satt i en skön fåtölj och läste en intressant bok om nakna elefanter. Plötsligt hörde jag ett mystiskt ljud. Ljudet fick mig att känna mig alldeles paff. Jag smög upp och tittade mig omkring. Först såg jag ingenting, sen såg jag ingenting alls, men till slut såg jag ett konstigt, stort djur. Han hade fyra håriga ben, ett stort hårigt huvud och en hårig svans. Djuret såg på mig.
Nu kände jag mig mycket iakttagen och sprang upp på den rymmliga övervåningen i mitt stora hus. Där låste jag den höga dörren och satte på min nya radio. Den underbart vackra rösten i radion sa:
– Idag har en hårig valiomar rymt från en stor djurpark. Se upp, valiomaren är mycket hårig. Jag förstod genast att det var den håriga valiomaren som jag hade stött på. Jag ringde till djurparken och en liten stund senare kom en underlig djurskötare och hämtade valiomaren. Som hittelön fick jag en fin tavla att hänga upp på min tomma vägg.
Hjälp! Mitt i den kalla natten hörde jag ett vagt rop på hjälp. Jag kände igen den låga rösten. Den tillhörde min gamla moster, 90 åriga Augusta. Hon bor i ett litet hus, bara 50 korta meter från mig. Ropet fick mig att känna mig alldeles paff och jag rusade iväg för att se efter vad som stod på. Då jag såg bort mot Augustas lilla tomt fick jag se anledningen till det ihållande ropet. Augusta hängde på en hög stege i jämnhöjd med sin stora balkong på övervåningen. Jag undrade givetvis vad hon gjorde där.
– Jag skulle upp på det branta taket och sota den gamla skorstenen när jag råkade snubbla på en sned takpanna och hamnade här! Jag förstod egentligen inte alls hur min gamla moster kunde ha hamnat på stegen, men jag förstod att hon behövde min akuta hjälp. Sagt och gjort. Jag tog fem långa kliv, hamnade på Augustas lilla tomt och kunde börja den akuta räddningsauktionen. Ganska snart fick jag ner Augusta på det fuktiga gräset under stegen. Historien fick alltså ett lyckligt slut. Hur det gick med skorstenen? Jo, den fick den håriga sotaren fixa!

En alldeles vanlig torsdag. Det var en alldeles vanlig, kall torsdag. Jag låg i min håriga säng och vaknade av att jag drömde en alldeles hårig dröm om håriga elefanter och håriga krokodiler. Min stora väckarklocka hade fortfarande inte ringt så jag låg kvar och drog mig lite. Så steg jag upp, åt en stadig frukost och gav mig iväg till min tråkiga skola. På vägen hade jag som vanligt sällskap med mina tråkiga kompisar, snälla Lotten och tråkiga Jonte. Det bästa med torsdagar är att vi har slöjd. Det ämnet tycker jag är så intressant. Den här terminen har vi textilslöjd. Jag syr en liten kudde och sen ska jag nog virka en stor och tjock grytlapp, tror jag. Rasterna på skolan tycker jag är ganska tråkiga. Vi brukar vara på den tråkiga fotbollsplanen och spela fotboll.