Adjektivberättelse

Det var en vacker dag. Jag satt i en skön fåtölj och läste en lite bok om stora elefanter. Plötsligt hörde jag ett otäckt ljud. Ljudet fick mig att känna mig alldeles skräckslagen. Jag smög upp och tittade mig omkring. Först såg jag ingenting, sen såg jag ingenting alls, men till slut såg jag ett ,litet gulligt djur. Han hade fyra korta ben, ett stort gulligt huvud och en liten svans. Djuret såg på mig.
Nu kände jag mig mycket lättad och sprang upp på den höga övervåningen i mitt stora hus. Där låste jag den eländiga dörren och satte på min lilla radio. Den pipiga rösten i radion sa:
– Idag har en liten Valiomar rymt från en stor djurpark. Se upp, valiomaren är mycket farlig. Jag förstod genast att det var den lilla valiomaren som jag hade stött på. Jag ringde till djurparken och en kort stund senare kom en slö djurskötare och hämtade valiomaren. Som hittelön fick jag en vacker tavla att hänga upp på min vackra vägg.
Hjälp! Mitt i den mörka natten hörde jag ett svagt rop på hjälp. Jag kände igen den ljusa rösten. Den tillhörde min gamla moster, stora Augusta. Hon bor i ett gammalt hus, bara 50 jobbiga meter från mig. Ropet fick mig att känna mig alldeles stel och jag rusade iväg för att se efter vad som stod på. Då jag såg bort mot Augustas fina tomt fick jag se anledningen till det högljuda ropet. Augusta hängde på en lång stege i jämnhöjd med sin stora balkong på övervåningen. Jag undrade givetvis vad hon gjorde där. – Jag skulle upp på det elandiga taket och sota den förbaskade skorstenen när jag råkade snubbla på en gammal takpanna och hamnade här! Jag förstod egentligen inte alls hur min lilla moster kunde ha hamnat på stegen, men jag förstod att hon behövde min snälla hjälp. Sagt och gjort. Jag tog fem små kliv, hamnade på Augustas stora tomt och kunde börja den jobbiga räddningsauktionen. Ganska snart fick jag ner Augusta på det gröna gräset under stegen. Historien fick alltså ett lyckligt slut. Hur det gick med skorstenen? Jo, den fick den korta sotaren fixa!

En alldeles vanlig torsdag Det var en alldeles vanlig, konstig torsdag. Jag låg i min sköna säng och vaknade av att jag drömde en alldeles underbar dröm om små elefanter och stora krokodiler. Min gammla väckarklocka hade fortfarande inte ringt så jag låg kvar och drog mig lite. Så steg jag upp, åt en ordentlig frukost och gav mig iväg till min skruttiga skola. På vägen hade jag som vanligt sällskap med mina snälla kompisar, lilla Lotten och smala Jonte. Det bästa med torsdagar är att vi har slöjd. Det ämnet tycker jag är så roligt. Den här terminen har vi textilslöjd. Jag syr en stor kudde och sen ska jag nog virka en gullig och söt grytlapp, tror jag. Rasterna på skolan tycker jag är ganska roliga. Vi brukar vara på den stora fotbollsplanen och spela fotboll.