Adjektivberättelse

Det var en fin dag. Jag satt i en skön fåtölj och läste en tråkig bok om blåa elefanter. Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud. Ljudet fick mig att känna mig alldeles spänd. Jag smög upp och tittade mig omkring. Först såg jag ingenting, sen såg jag ingenting alls, men till slut såg jag ett konstig, lurvigt djur. Han hade fyra långa ben, ett stort rött huvud och en kort svans. Djuret såg på mig.
Nu kände jag mig mycket rädd och sprang upp på den översta övervåningen i mitt lila hus. Där låste jag den bruna dörren och satte på min gamla radio. Den mörka rösten i radion sa:
– Idag har en röd Valiomar rymt från en ny djurpark. Se upp, valiomaren är mycket snäll. Jag förstod genast att det var den röda valiomaren som jag hade stött på. Jag ringde till djurparken och en lång stund senare kom en lång djurskötare och hämtade valiomaren. Som hittelön fick jag en liten tavla att hänga upp på min blåa vägg.
Karin Lindqvist, Orrefors skola, Orrefors – www.lektion.se
Hjälp! Mitt i den ljusa natten hörde jag ett ljus rop på hjälp. Jag kände igen den ljusa rösten. Den tillhörde min gammla moster, hemska Augusta. Hon bor i ett rött hus, bara 50 kilo meter från mig. Ropet fick mig att känna mig alldeles lung och jag rusade iväg för att se efter vad som stod på. Då jag såg bort mot Augustas stora tomt fick jag se anledningen till det hemska ropet. Augusta hängde på en liten stege i jämnhöjd med sin lustiga balkong på övervåningen. Jag undrade givetvis vad hon gjorde där.
– Jag skulle upp på det stora taket och sota den bruna skorstenen när jag råkade snubbla på en hala takpanna och hamnade här! Jag förstod egentligen inte alls hur min hemska moster kunde ha hamnat på stegen, men jag förstod att hon behövde min modiga hjälp. Sagt och gjort. Jag tog fem stora kliv, hamnade på Augustas stora tomt och kunde börja den lilla räddningsauktionen. Ganska snart fick jag ner Augusta på det gröna gräset under stegen. Historien fick alltså ett lyckligt slut. Hur det gick med skorstenen? Jo, den fick den svarta sotaren fixa!
Karin Lindqvist, Orrefors skola, Orrefors – www.lektion.se
En alldeles vanlig torsdag Det var en alldeles vanlig, tråkig torsdag. Jag låg i min stora säng och vaknade av att jag drömde en alldeles hemsk dröm om blåa elefanter och rosa krokodiler. Min vita väckarklocka hade fortfarande inte ringt så jag låg kvar och drog mig lite. Så steg jag upp, åt en stadig frukost och gav mig iväg till min gröna skola. På vägen hade jag som vanligt sällskap med mina blåa kompisar, fula Lotten och fulare Jonte. Det bästa med torsdagar är att vi har slöjd. Det ämnet tycker jag är så lite om. Den här terminen har vi textilslöjd. Jag syr en äcklig kudde och sen ska jag nog virka en ful och smutsig grytlapp, tror jag. Rasterna på skolan tycker jag är ganska lite om. Vi brukar vara på den gröna fotbollsplanen och spela fotboll.
Karin Lindqvist, Orrefors skola, Orrefors – www.lektion.se